Solceller

Fotovoltaiska celler, det vi i vardagligt tal kallar solceller, omvandlar solljus till elektricitet. Hur pass effektiv omvandlingen är varierar mellan olika solcellsanläggningar.

solceller

De solcellsmoduler som i skrivande stund är vanligast i Sverige har en verkningsgrad på cirka 15%. Detta innebär att 15% av den solenergi som träffar solcellen omvandlas till elektricitet, resten reflekteras bort eller blir till värmeenergi istället. Därefter kan man räkna med att cirka 2% blir till svinn i solcellssystemet, så att det i slutändan blir ungefär 13% av solenergin som kommer ut ur anläggningen i form av elektricitet.

Om du vill producera 950 kWh per år i Sverige och har möjlighet att placera din solcellsanläggning rakt mot söder och i full sol kan det räcka med en anläggning på 1 kW. Då krävs dock en lutning på 30-50 procent. En sådan anläggning tar upp ungefär åtta kvadratmeter.

När man väljer mellan olika solcellsanläggning är det viktigt att kontrollera vad som ingår. Installation och lagringsmedium kan till exempel kosta en hel del. Vissa solcellsanläggningar är utformade så att man själv kan installera dem och börja använda dem, medan andra är så pass komplicerade att man absolut bör låta en behörig elektriker sköta om installationen. En solcellsanläggning som verkar billig kan alltså bli dyr innan den väl är igång, och vice versa.

Växelriktare

  • En växelriktare omvandlar likström till växelström.
  • En växelriktare kan användas för att hålla cellerna på optimal spänningsnivå.
  • En växelriktare kan förhindra farliga problem med elektrisk spänning i situationer där det vanliga allmänna elnätet som huset är kopplat till har drabbats av elavbrott.

Lagring

Utvecklingen av solcellsanläggningar går idag framåt i rask takt och det finns flera olika tillverkare att välja mellan för den privatperson som vill börja generera hushållsel med hjälp av solceller. Många av oss använder redan idag små solceller för att driva enskilda produkter, till exempel miniräknare som inbyggda solceller och solcellslampor i trädgården.

Om man vill använda sig av solceller i större omfattning än för enskilda produkter är det bra att skaffa sig lagringskapacitet, så att man kan spara elektricitet som genereras under dygnets ljusa och soliga timmar och använda den under perioder då ingen eller väldigt lite elektricitet genereras av solcellsanläggningen.

Återuppladdningsbara batterier kan kosta en hel del och detta är något man bör ta med i beräkningen när man funderar på att skaffa sig en solcellsanläggning för hemmabruk. Det finns flera olika lagringsmedium att välja mellan, och den lösning som är ideal för ett hushåll kan vara helt fel för ett annat.

solcellFörutom att lagra elektricitet kan man lagra värme från en solcellsanläggning. Den storskaliga solkraftsanläggningen Andasol i Spanien lagrar till exempel solvärme med hjälp av en saltblandning som består av 60% sodiumnitrat och 40% kaliumnitrat. Den lagrade solvärmen används sedan för att driva en turbin som skapar elektricitet, så att Andasol kan leverera elektricitet även när solen inte skiner på anläggningen.

Över lag är salt som lagringsmedium för solvärme eller elektricitet något som flera storskaliga solcellsanläggning börjat experimentera på senare år, eftersom saltbaserade lösningar är billiga att tillverka och erbjuder både hög energidensitet och hög kraftdensitet.

En intressant lagringslösning som än så länge är på forskningsstadiet är den som begagnar sig av nanoteknik och artificiell fotosyntes för att kemiskt lagra elektromagnetisk energi från solen. Den elektromagnetisk energin används för att bryta sönder vattenmolekyler så att vätegas och syrgas frigörs, och vätgasen kan antingen användas direkt som bränsle eller få reagera med koldioxid så att biopolymerer bildas (till exempel metanol som är ett väletablerat bränsle för förbränningsmotorer).

Bygglov & Bidrag

Två vanliga frågor rörande solcellsanläggningar för privatpersoner är måste jag skaffa bygglov och finns det någon form av bidrag att söka. Svaret på båda frågorna är ”det beror på”.

En solcellsanläggning kan behöva bygglov, men det beror på anläggningen och hur den placeras. Kontakta aktuell kommun för att få mer information om vad som gäller.

Vad gäller bidrag för hushåll, företag och organisationer som vill installera en solcellsanläggning så existerar de men man måste uppfylla vissa krav. Kontakta länsstyrelsen för att få detaljerad information om vad som gäller, det är respektive länsstyrelse som är ansvarig för att behandla bidragsansökningarna och betala ut bidragen. Under perioden 2009 – 2014 kom det in ungefär 8 000 ansökningar av denna typ sammanlagt till de svenska länsstyrelserna och av dessa 8 000 ansökningar beviljades ungefär 3000 stycken.

Den 1 januari 2015 trädde nya regler i kraft som gör det möjligt att få upp till 1,2 miljoner kronor i bidrag per solcellssystem. En viktig begränsning är att de stödberättigande kostnaderna inte får överstiga 37 000 kronor plus moms per installerad kW elektrisk toppeffekt.

Solcellsanläggningar och elnätsbolag

Om det finns en elmätare i ditt hus som ägs av ett elnätsbolag är du skyldig att meddela elnätsbolaget innan du påbörjar någon installation av solcellsanläggning som ska kopplas in mot samma elsystem.

Om din solcellsanläggning producerar ett överskott kan du sälja det via elnätsbolagets elnät. Kontakta det aktuella elnätsbolaget för mer information om hur det går till, vilka regler som gäller och hur mycket du får betalt för din elektricitet.

Varför skaffa sig egen solcellsanläggning?

Anledningarna till att man som privatperson skaffar sig en egen solcellsanläggning varierar. Exempel på vanliga skäl är att man vill vara mer självständig, att man vill få minskade kostnader för elen och att man vill ta miljöhänsyn. Att vilja tjäna pengar på att sälja el är än så länge en ovanlig anledning bland privatpersoner, bland annat eftersom skattelagstiftningen lämnar en hel del att önska.

I glesbygden kan en solcellsanläggning göra att man kan få el till en stuga dit det det allmänna elnätet inte går, eller att man kan förlita sig på den egenproducerad och lagrad elektricitet under perioder då det allmänna elnätet ligger nere på grund av storm, blötsnö eller dylikt. Händelser som stormen Gudrun år 2005 har givetvis påverkat svenskarnas intresse för att bli mindre beroende av det allmänna elnätet, särskilt ute i glesbygden där det dröjde som allra längst innan elektriciteten återvände. Det skapade också en allmän insikt i hur pass skört vårt moderna elnätssystem är och hur lätt det kan förstöras av stormar, vinterväder och skogsbränder, eller medvetet saboteras av illasinnade personer.

Stormen Gudrun – en omskakande upplevelse

Dagen efter stormen Gudrun i början av januari 2005 var cirka 415 000 svenska elabonnenter utan elektricitet. Fyra dagar efter stormen hade siffran sjunkit till ungefär 100 000 abonnenter. Som tur var höll sig utomhustemperaturen tämligen hög i stora delar av Sverige för att vara januari, men många hushåll med direktverkande el som uppvärmningskälla fick sig en tankeställare om hur pass illa det hade kunnat bli om stormen följts av en period av bitande vinterkyla. Två veckor efter stormen var fortfarande 25 000 abonnenter utan elektricitet, och tre veckor efter stormen fanns det fortfarande 10 000 abonnenter som inte fått tillbaka strömmen. Då hade det dessutom börjat bli kallare, och flera hem fick evakueras. I vissa delar av landet förstördes de tillfälliga elledningar som satts upp av tung blötsnö som föll i början av februari. Fyrtio dagar efter stormen hade samtliga permanentboende abonnenter fått elektriciteten tillbaka.

En solcellsanläggning har en stor begränsning i att den bara ger elektricitet när det är tillräckligt soligt ute, varför den bör kompletteras med ett lagringsmedium som gör att man kan spara elektricitet från soliga timmar. Personer i glesbygden där risken för strömavbrott är förhöjd kan också med fördel komplettera med andra lösningar för uppvärmning av bostaden och produktion av elektricitet, till exempel en kamin och en bensindriven generator.

Storskalig produktion

Förutom hushållens egna solcellsanläggningar finns det storskaliga solcellsanläggningar både i Sverige och utomlands som producerar elektricitet för försäljning. En av de största anläggningarna i Sverige är Kraftpojkarnas anläggning Solparken, som ligger längs E18 mellan Västerås och Enköping. Här finns över 90 stycken solföljare som var och en är 72 kvadratmeter stor. I varje solföljare finns 36 stycken solcellspaneler.

Solparken producerar i dagsläget ungefär 1,2 kWh per år, vilket motsvarar elförbrukningen hos ungefär 400 genomsnittliga svenska lägenheter. Elektriciteten säljs till Mälarenergi.

Att solparken använder sig av solföljare istället för statiska lösningar innebär att deras solceller vänds direkt mot solen och följer dess bana från soluppgång till solnedgång. På så vis får solcellerna mer ljus än om de hade varit riktade åt samma håll hela dagen.

För mer information om solcellsanläggningar

https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Producera-din-egen-el/Producera-el-fran-solen/

https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/Stod-till-solceller/