GENGAS.SE
|
GENGAS.SE
|
|
Film i SVT:s arkiv:Snöröjning i Stockholm(GENGAS)
|
Gengas är en gas som utvinns från ved eller kol med hjälp av ett gengas aggregat (Generatorgas aggregat) avsett för ved eller kol. Gengas-generatorn omvandlar ved eller kol till den gas som kallas gengas. För att förstå detta ,är det bra om man är bekant med de grundämnen, som förekommer vid denna process och dom kemiska beteckningarna.
De kemiska beteckningarna H , O , C och N är begynnelseboksstäver i varje grundämnes latinska namn. Den minsta del som ett grundämne kan delas till, utan att förlora sin karaktäristiska egenskap. Den kallas atom .En atom väte betecknas med H, en atom syre med O o.s.v. Molekyl Kallas sammansättningen av en eller flera grundämnen atomer och de bildar då en kemisk förening. Exempel:
Siffrorna efter den kemiska beteckningen visar hur många atomer det är av grundämnet som ingår i en molekyl. En molekyl vatten består alltså av två atomer väte och en syre, koloxid av en atom kol och en atom syre o.s.v. För framställning av gengas kan olika slags bränslen användas såsom träkol, stenkol, ved, flis, torv etc. I gengasagregat för drift av fordon, har man hittills använt sig mest av ved eller kol, (i Sverige). För att det ska bildas gengas, måste det vara en förbränning där syrgas tillförs till kolet, i generatorns eldhärd. Syret tas från luften, som består av kväve och syre som sugs in med hjälp av en fläkt eller genom motorns sugkraft genom primärluftledningen in till förbränningszonen, placerad närmast omkring luftmunstycket. Om träkol används som bränsle kan processen uttryckas på detta sätt Kol + Syre = Koldioxid + Värme Kemisk formel = C + O2 + 92,2 kg.cal. Vid förbränningen förenar sig alltså två atomer syre med en atom kol och bildar en gas som kallas kolsyra eller koldioxid, vilket är den kemiska namnet på denna gas. Vid förbränningen frigörs stora mängder värme, som utryckt i kilogramcalorier, framgår av formeln. Värme mäts i calorier, vilket är den värmeenhet, som åtgår för att höja vattnets temperatur 1 grad Celsius .I kilogramcalori är den värmemängd, som åtgår för att höja ett kg vatten en grad Celsius. I förbränningszonen utvecklas alltså hög värme och temperaturen brukar vid god gasutveckling hålla sig omkring 1´000 till 1´200 grader C.Men kan även komma över 1500 grader Celcius
Det att tänka på i första hand är att få rätt storlek i förhållande till motorstorlek och körförhållanden! Exempel: till en motor på ca 2-2.3 Liter och normala körförhållanden och inte för mycket tomgångs och "snålkörning". Lågvarvskörning är inte att rekomendera då tjära kan passera härdens förträngning, som till denna motortyp bör ha en area på:75-80mm.(Mina egna prov har påvisat att 90mm härdringsarea är att föredra.Min Volvo 245:a gjorde ca 125-130kmh topphastighet. motor B230A -85:a. bytte senare till en B23 med planad topp till 14kg /cylinder. blev lite piggare men topphastigheten sjönk kommit upp i ca 110 -120kmh jag har fått för mig att fyllnadsgraden sjunker vid höjd komprition)och det är denna storlek av arean, som bestämmer vilken höjd ovan denna, med vilken area, längd och storlek muntyckena skall ha.Vilken storlek det ska vara på munstycksradens innre och yttre area av munstyckena.Även vilket mått på nedre och övre del (härdförträngningen) av konan och höjden av densamma. Vilket avstånd rost ska vara belägen från konans nedre del och hur långt från aggregatets botten.Även diametern av reduktionsonens och askrummets diameter. Det finns beräkningar över vilken hastighet luften har i förhållande till munstyckenas inre diameter,hur varmt det blir för att dela upp de olika gaserna som ingår i gengasens tidiga sammansättning och hur långt det ska vara mellan muntycksmynning och härdens förtängning för att bla det skall hålla sig lagom med kol i och under konan-Reduktionssonen. Man bör också tänka på vilken typ av rening man ska ha på gasen. Men i regel skall systemet inledas av ett aggregat som följs av en Cyklon -Där gasen får rotera och tappa particklar sot och aska, som annars skulle följa med gasen fram till kylaren och sätta igen denna på mycket kort tid. Cyklonen följs av en kylare som först är försedd med ett vattenlås som samtidigt fungerar som en behållare för kondensvatten från kylaren vilket gör att den hela tiden under körning fylls på.Gasen passerar först vattenlåset bla för att släcka eventuella gnistor som kan ha passerat cyklonen vidare fångar den även mindre sot particklar och mindre mängder tjära. Sedan får gasen passera kylaren vilken har till uppgift att kyla-som gör att det får plats mer gas per cm3 och gör att man får in mer gas i förbränningsrummet i motorn. Sedan bör man ha en renare som arbetar med fukt i renings processen -Kondens fastnar på tex små korkbitar, keramikbitar eller dyligt.När gasen passerar och byter riktning hela tiden. Medföljande sotpartiklar fastnar i fukten.När kondenset blir för tungt rinner det av och ner till botten av renaren.-Detta gör att renaren /filtret rengör sig självt hela tiden och medför att man bara behöver tömma denna på vatten när den är full. efter denna skall gasen passera en burk där gasen släpps in i ena änden och röret mynna ut inne i burken så att gasen får slå i bortre väggen av denna och tas ut ovanför röret, i samma ände där röret kommer in i burken, fast på ovansidan av denna.Den skall även placeras lägst i förhållande till övriga detaljer innan denna kan man montera ett spärrfilter som är finmaskit nät .Denna täpper till och stannar motor om eventuell tjära eller sot skulle följa med så långt i reningsprocessen,som då kan förorsaka jobbiga och kostsamma skador på motorn.Sedan är det dags för gasen att komma in i motorn. Här skall gasen blandas med syre-luft,detta sker genom ett spjäll som man kan justera från förarplatsen för att ha koll på blandningen gas/luft Denna blandning regleras sedan med ett spjäll som är kopplat till gaspedalen och även till ett handreglage för att hantera tomgången.-Vid påfyllning är det bra att kunna höja den en aning för öppning av påfyllningslocket påverkar motorns gång. Även längre tomgångskörning bör gå på högre varv, då tjärbildning kan komma att förekomma vid längre tomgångskörning.Motorn bör stängas av vid länre uppehåll än 10 min. Vidare skall man köra motorn med högre varv på växel än med bensin.-Allt detta för att undvika tjärbildning och hålla uppe tempraturen i fyren så bäst möjliga gas med så mycket väte som möjligt kan ingå i gasen.-***
Det är Inte farligt att hållas med gengas om man vet om och respekterar att gasen innehåller koloxid vilket Är Fruktansvärt farligt!!! Man kan rent av dö om koloxiden når en promillehalt av: 0,03 vilket borde förklara att man skall följa föreskrifterna härom noga för att inte råka illa ut! 1: Man skall aldrig starta en gengasbil inomhus i ett garage eller dyligt med gengas! Utan då far man anbringa sådan utrustning att den är startbar på tillexempel: bensin eller diesel,för att undvika förgiftningsrisken! 2: Man skall aldrig stå i vindriktning. eller så att man kan andas in gasen när man fläktar upp fyren i aggregatet! ej heller när man provtänder lågan vid fläktavloppet! 3: Man skall Alltid: Ta ett djupt andetag och hålla andan, när man öppnar påfyllningsluckan och fyller på bränsle.Speciellt när aggregatet är tänt !Men också även när aggregatet är kallt och ex,vis stått över natten! För koloxid har förmåga att "stå kvar" och är luktfri så även om det inte luktar rök så finns garanterat koloxid närvarande! -Detta kan märkas om man ändå råkar andas in koldioxid :att benen får en lätt skakig känsla! -Gå direkt undan och Ta ett par Djupa lungna andetag tills symtomen upphör! I nästa läge om man ignorerar denna symtom kan man få fruktansvärd huvudvärk - Då är man "gengasförgiftad" vilket brukar gå över med huvudvärken! 4: Om man till råga på allt skulle vara inomhus vid detta tillfälle Ska dörrar vara öppna! eller om man av någon anledning skulle finna någon liggande på golvet avsvimmad Skall denna omedelbart Ut i frisk luft och om andning upphört -Genast ges Första Hjälpen -Vilkat Alla Ska Kunna! kan du som läser inte detta ! så Uppmanar jag dig att lära dig det så fort du kommer åt! jag anser det är Oansvarigt att inte kunna denna metod!!! 5: Jag kan lungna alla som nu blivit oroliga av denna text och inte av denna anledning skulle tordas köra eller handha gengasbil! Denna text är en stark uppmaning så man inte försätter sig i den farliga situation som det kan innebära att bli gengasförgiftad! Denna uppmaning gäller även för de som innehar och handhar tex miljö villapannor speciellt med påtrycksfläkt -Det är ett gengasaggregat som står i pannrummet tro det eller ej! och täta mellan skorstenen och pannan med ett eldfast och flexibelt matreal! så slipper du "soteld" eller gengasförbränning som jag skulle föredra att kalla det! och är det sotigt på väggar och tak i ditt pannrum så har du nog känt av darrningen i benen redan,eller fått en oförklarig huvudvärk efter vistelsen i pannrummet! Jag har kört gengas aktivt sedan år 2000 och jag har respekt för gasen och är försiktig! och följer en viss rutin vid mitt handhavande med bilen! och detta gör att det inte är mer bekymmer med en gengas bil än en vanlig bil! och jag har klarat mig från gengasförgiftningen på så sätt!
Författat av: Stig-Erik Werner werner@gengas.se (E-maila gärna synpunkter)
|
Skicka e-post till gengas@gengas.se med
frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
|
