GENGAS.SE
|
GENGAS.SE
|
|
Film i SVT:s arkiv:Snöröjning i Stockholm(GENGAS)
|
Detta är en redigerad avskrift, av en gammal brevkurs. GENGASKURSDen är utarbetad av: C.A.Strömberg Översedd av: Nils Gustafsson Teknisk dr. bränslekommisionens Gengasbyrå Av NKI Stockholm Avskrift till elektronisk media och redigerat för att passa vår tid bättre i språk och uttryck mm: Stig-Erik Werner Gengas kurs Inledning Det viktigaste för en bilförare är kunskaper i körteknik och trafikförordningar etc. Några större kunskaper i motorteknik är däremot inte absolut nödvändiga, men dock synnerligen önskvärda för var och en som mer regelbundet kör bil. Han/hon bör nämligen både förstå den maskin han/hon sköter och vara i stånd att avhjälpa ett enkelt fel. En gengasdriven bil kan framföras av vilken kunnig bilförare som helst. Skillnaden i körsättet i förhållande till en vanlig bil är inte nämnvärt större än mellan två bilar av olika märken. men för att man även ska kunna ge gengasbilen den nödvändiga skötseln och avhjälpa mindre fel, är det nödvändigt med goda kunskaper i "gengasteknik". Vid en gengasdriven bil har man förutom bilens övrigs utrustning även ett Gasverk i miniatyr och detta måste givetvis ses om och skötas på rätt sätt. Det är lika naturligt att en gengasbil kräver mer skötsel än en bensindriven bil som att en vedpanna kräver mer skötsel än en oljepanna. Bensinen är ett i stort färdigt drivmedel som bara blandas med luft (syre) i en förgasare och kan efter detta omedelbart släppas in i motorn. Veden eller kolet, som är drivmedlet för gengasbilen Måste först omvandlas till ett användbart drivmedel som tex. bensin redan är. Det är denna omvandling som sker i gengasaggregatet. Förbränningsmotorn är en maskin, som nästan var och en i vår generation förstår sig rätt bra på, även om han/hon aldrig studerat den teoretiskt. Dess verkningssätt har så att säga blivit naturligt. Man godtar utan vidare, att bensin kan driva en bil, under det att man kanske tycker det är märkligt, Ved eller kol kan det. Förhållandena är egentligen de samma. Veden och kolet omvandlas först till en gas, som införes i motorcylindrarna och där förbränns precis som bensin-luftblandningen, i en vanlig bensin bil. För det stora flertalet motortekniker/bilmekaniker är gengasdrivna fordon, något de bara kanske hört talas om. så detta är relativt "nytt" för dom. Även den mest erfarna bilmekanikern bör sätta sig i "skolbänken" och studera gengasaggregatets konstruktion och verkningssätt , innan de sätter sig bakom ratten i en gengasbil. Visserligen kan det gå bra ändå, Men bäst är ju att undvika onödiga svårigheter. klagar man då över gengasdriftens "besvärligheter" ,kan man likna det vid den nya bilförare, som ansåg att det var bilens fel, att han körde på ett träd. De kunskaper, som man måste ha för att rätt kunna sköta en gengasbil, är i stor utsträckning av teoretisk art. Denna kurs behandlar just dessa teoretiska kunskaper. Sedan Ni noggrant studerat kursens olika avsnitt, behöver Ni endast Några dagars praktik med gengasbil för att bli en kompetent gengasförare. Studera de följande lektionerna med största omsorg. Om ni redan har en viss teoretisk grund, förfaller kanske första lektionen allt för lätt. Låt den i så fall bli en repetition av kemi kunskaperna! Om första lektionen förefaller Er svår, gå då först igenom den mer ytligt och studera andra lektionen ingående. Gå därefter tillbaks till första lektionen och träng närmare in i de problem, som behandlas där. Första lektionenOlika kemiska föreningar och omvandlingar. För att driva en bil erfordras en viss effekt. Denna erhålles i vanliga fall från bensinen, då denna förbränns i motorcylindern. Även andra ämnen bör kunna utnyttjas, om de vid förbränning utvecklar tillräckligt med energi. För att förstå hur energiutveckling uppstår, ska vi gå igenom vissa grundläggande erfarenheter beträffande ämnen och deras omvandlingar. Detta är absolut nödvändigt, om vi skall få full klarhet i gengasaggregatets verkningssätt. En studie enbart av något eller några fabrikats yttre anordningar kan aldrig bli annat än en ytlig beskrivning. Om man däremot först sätter sig in i några enkla kemiska erfarenheter, kan man utan vidare fullständigt förstå verkningssättet hos såväl nu befintliga som senare tillkommande gengas - konstruktioner. Alla ämnen - fasta, flytande och gasformiga - bestå av vissa s.k. grundämnen. Grundämnena kan förekomma i fritt tillstånd. De viktigaste i samband med denna kurs är kol, syre, väte och kväve. De minsta delar, i vilka grundämnena kunna uppträda, kallas atomer. Atomerna kan förena sig med varandra till nya ämnen. Detta kan ske på olika sätt, allt efter antalet atomer av de olika ämnena. Om 1 atom kol förenar sig med 2 atomer syre, erhålls kolsyra (koldioxid). 1 atom kol och 1 atom syre ger däremot kolos (koloxid). 2 atomer väte och 1 atom syre ger vatten. Kol och väte kan förena sig med varandra i på en mängd olika sätt och proportioner. på så sätt får man olika s.k. kolväten. Som exempel :metan (1 atom kol och 4 atomer väte) eller etylen (2 atomer kol och 4 atomer väte). Bensin utgör en blandning av kolväten. De olika grundämnena har sina bestämda egenskaper. De kan t.ex. vara fasta, flytande eller gasformiga. Dessa egenskaper återkommer inte med säkerhet hos föreningarna. Väte och syre, som båda är gaser, ger t.ex. vätska (vatten). Ett annat exempel på att grundämnenas egenskaper inte inverkar på föreningarnas resultat kan förstå när kol förenar sig med syre, då båda är helt ofarliga var för sig men i förening med varandra,-1 atom kol och 1 atom syre- utgör gasen koloxid Vilken är oerhört giftig. Men däremot om kol förenar sig med syre, -1 atom kol och 2 atomer syre- så utgör gasen koldioxid vilken inte är giftig vid inandning. Kols föreningar med syre kallas båda för oxider. Förening mellan syre och annat grundämne kallas för oxidation. man säger att ämnet oxideras. Om däremot syre tas bort från en förening, kallas det reduktion. All förbränning innebär en oxidation. Då t.ex. ved förbränns, förenar sig de i veden ingående ämnena med luftens syre och bortgår i gasform "Rök". De ämnen som inte förenar sig med syret blir kvar såsom aska. Om inte syre finns kan ingen förbränning äga rum. Det måste vara tillräckligt drag (syretillförsel) i en spis / värme-panna för att elden inte ska slockna. Huvudbeståndsdelen i samtliga våra bränslen är kol. Då kol förbränns, bildas vanligen koldioxid, dvs. 1 atom kol förenar sig med 2 atomer syre. detta kallas för fullständig förbränning. Är det så att syre tillgången är begränsad, blir det så att 1 atom kol förenar sig med bara 1 atom syre. Detta kallas för Ofullständig förbränning. Vid denna process erhålls den kraftigt giftiga gasen koloxid. Då koloxiden är en av huvudbeståndsdelarna i gengasen, ska vi här gå igenom varför denna är så farlig. Kroppen behöver ständigt syretillförsel för att fungera. I lungorna tar blodets röda blodkroppar upp syre från luften. Luftens övriga beståndsdelar stöts däremot bort. Men finns det koloxid med i den inandade luften, blir förhållandet ett annat. koloxiden är drygt300 gånger mer tilldragande på de röda blodkropparna än syre och upptas alltså i första hand. Blodet förlorar härigenom sin förmåga att transportera syret. - Detta resulterar i syrebrist och får man inte omedelbar hjälp är döden oundviklig. Koloxiden är ett smygande gift. det har ingen lukt eller smak och är absolut osynligt. man märker inte dess närvaro. Vid inandning av koloxid blir man lite trött, och från den tröttheten inträder snart medvetslöshet och sedan är nästa steg att man avlider. Även mycket små mängder av koloxid kan ha denna verkan.
skrivet 2006 04 18: Det har monterats många pannor för vedeldning vid hus uppvärmning - Där en påskjutsfläkt är monterad. Denna apparatur är ett gengasaggregat även om det felaktigt kallas panna idag. denna apparatur brukar allt som oftast sitta monterad i källarutrymmet. Det viktigaste att tänka på här, är att man verkligen ser till att alla packningar är täta. Dessa läcker annars ut koloxid -Den är inte bara lukt och smaklös. - Den är även lättare än luft så den stiger uppåt, då oftast in i de utrymmen som man befinner sig. Detta kan eventuellt förklara migrän attacker eller andra trötthets symtom mm mm. Man bör aldrig starta eller stanna en gengas bil inomhus då koloxid då kan komma ut i lokalen - Till detta krävs ett ypperligt utsugs system. Så betänk vilken kondition din panna i pannrummet är i.
|
Skicka e-post till gengas@gengas.se med
frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
|
