Gengasaggregat

Två typer av aggregat

GENGAS aggregatEtt aggregat är nödvändigt för att kunna använda gengas och det är inte möjligt att använda grenröret för att värma ved. Det finns två olika typer av gengasaggregat eller gengasgenerator: vedgasaggregat och kolgasaggregat. Aggregaten kallades också för grytor eller kaminer. Aggregaten till fordon var dock ofta stora och under andra världskriget placerades de antingen framför bilen eller bakom. De tunga aggregaten gjorde att det gick att lasta mindre på lastbilarna. För att lösa detta problem placerades ibland aggregaten på en pivotvagn. Det var också viktigt att ha med sig stora säckar med bränsle om man skulle resa en längre sträcka. Stora takräcken sattes på fordonen för att lösa detta problem.

Det otympliga aggregatet bidrog bland annat till att man slutade använda gengasen så fort som olja blev mer tillgängligt igen efter krigsslutet. Andra orsaker till att gengasen snabbt ersattes med olja var att den har låg energitäthet och att aggregaten krävde mycket underhåll.

Vedgas

vedTill vedgasaggregaten användes en speciell gengasved, som tillverkades av trä. Björkved höggs exempelvis upp i små bitar, och många bensinmackar sålde gengasved till bilisterna. Till kolgasaggregaten användes träkol, vilket var en dyrare produkt. Gengasved kunde man själv tillverka och det kolades i många skogar runt om i Sverige under framförallt krigsåren. Generatorer för gengas utvecklades bland annat av Imbert och Zeuchs. Nyare idéer har utvecklats av Tom Reed där man inte har några primärluftmunstycken eller strypringar, istället har man ‘stratified downdraft’. En stor fördel är att bränsletanken inte behöver vara lufttät. Denna typ av tank är mer lättillverkad och man behöver inte heller ha munstycken som är värmebeständiga.

Kolgas

kolAtt driva fordon med kolgas var mer populärt från början men sedan ökade intresset för vedgasen, som var mer ren. Två problem med kolgas är just att det är smutsigt och att det är stora energiförluster i samband med kolningen. Dock slipper man problem med vattenånga i gasen. Kol är överlag mycket torrare än trä och detta leder till att gasen är lättare att rena med hjälp att enkla partikelfilter. Kolgas innehåller ingen tjära eller i alla fall väldigt lite, vilket är mer skonsamt för motorn. En del av fördelarna med kolgas har dock minskat sedan Tom Reed utvecklade stratified downdraft. Ett problem är dock att det långa härdröret innebär att en generator med stratified downdrift tar stor plats. Denna teknik passar bättre när en mer konstant belastning krävs exempelvis elverk eller traktorer.

I en generator som drivs av kolgas så är kolningen redan gjord och detta innebär att fordonet reagerar snabbare och anpassar sig fortare till nya belastningar såsom en uppförsbacke. En vedgasgenerator bygger på att kolningen och gasgenereringen måste samverka för att ett bra resultat ska kunna uppnås. Vedgasaggregat är både en kolugn och en kolgasgenerator.

Diesel är det bränsle som används mest för att driva arbetsmaskiner inom både jordbruk och skogsbruk. Idag finns det få alternativ till diesel, vilket även används flitigt inom den kommunala verksamheten. Gengasaggregat skulle således kunna användas för att driva jordbruk-och skogsbruksmaskiner och även maskiner som används inom kommunala sektorn. Problemen med storleken på aggregaten måste dock lösas, ett för stort aggregat kan leda till att motorn sätts igen av tjära.