Algolja

Alger kan användes för att skapa många olika bränslen, från metanol och etanol till biodiesel, biobensin, biobutanol och flygbränsle. Till skillnad från bränslen som tas upp ur jordskorpan är dessa förnyelsebara bränslen som inte bidrar till att öka halterna av växthusgaser i atmosfären. Alger ägnar sig åt fotosyntes.

algoljaEn annan fördel med att utvinna bränsle ur alger är att alger kan odlas där omständigheterna inte är gynnsamma för jordbruk. Man behöver alltså inte ta jordbruksmark i anspråk. På så vis skiljer sig algolja från bränslen som utvinns ur till exempel majs och raps. Man behöver inte ens använda sötvatten för produktionen av alger eftersom det finns alger som växer bra i saltvatten och bräckt vatten. Det finns också alger som växer till sig alldeles utmärkt i vatten från reningsverk, vatten som ännu inte är renat nog att användas för andra syften.

Alger har stor potential att bli en viktig del av framtidens energibransch. Det finns algarter som består av upp till 60% olja när de är torkade, vilket kan jämföras med siffran för torkade sojabönor som sällan överstiger 3%. Trots detta är det idag väldigt vanligt att utvinna olja ur sojabönor eftersom de ses som en så oljerik jordbruksprodukt.

Vilka alger används?

Några exempel på algarter som vi vet går att använda för förhållandevis storskalig produktion av algolja:

  • Botryococcus braunii
  • Chlorella protothecoides
  • Dunaliella tertiolecta
  • Neochloris oleoabundans
  • Phaeodactylum tricornutum
  • Pleurochrysis carterae
  • Tetraselmis suecica

Det finns en enorm mängd algarter och algsläkten i världen och det pågår för närvarande flera olika forskningsprojekt för att försöka komma fram till vilka algarter som är mest lämpade för produktion av algolja och under vilka omständigheter. Det kan till exempel vara så att de alger som passar bäst för algoljaproduktion i Sverige inte är samma som de arter som är ideala för den som vill producera algolja i Mexiko. Vidare pågår det forskningsprojekt som syftar till att på vetenskaplig väg ändra vissa egenskaper hos naturligt förekommande alger för att göra dem mer lämpade för produktion av algolja.

Generellt sett är det framförallt mikroalger som är av intresse för forskarna, det vill säga alger där varje individ är mindre än 0,4 millimeter i diameter. Jämfört med större alger tenderar mikroalgerna att ha en enkel struktur och växa till sig väldigt snabbt. Det finns dock vissa forskningsprojekt som istället undersöker större alger, till exempel Sargassumalger, Gracilariaalger och Ulvaalger.

Dehydrering av alger

Dehydrering är en av de processer som kan användas för att utvinna bränsle ur alger. Man torkar algerna och tillsätter sedan ett lösningsmedel som löser ut energirika ämnen, såsom triglycerider. När man väl har dessa energirika ämnen utlösta kan man använda normala procedurer som är välkända sedan länge för att skapa bränslen av energirika ämnen. Har man till exempel triglycerider kan man låta dem reagera med metanol – resultatet är biodiesel.

Hydrotermal förvätskning av alger

Hydrotermal är en annan metod som kan användas för att utvinna bränsle ur alger. Här torkar man inte algerna först, utan man använder sig av alger som precis har skördats och fortfarande är mycket våta. De våta algerna utsätts för högt tryck och hög temperaturer – uppemot 21 000 kPa och 350° C